Bilder från konserten ~
Ligger på sängen med bärbara datorn & kan knappt resa mig upp, det är inte kul att vara sjuk kan jag säga.
Tänkte iallafall ladda upp några bilder från konserten, fast det blir inte många eftersom alla vi tog var hur suddiga som helst. Kameran är ju som den är + att vi (jag&syrran) inte är så bra fotografer, haha.
Själv hade jag glömt kameran helt nästan, jag var så inne i det där att jag inte tänkte på något annat. Men syrran försökte iallafall ta bilder & filma, inte för att bilderna & filmerna blev lyckade men huvudsaken är att det finns något vi kan titta på & tänka tillbaka på hur underbart det var.
Som sagt så stod vi i fel kö först, där stod alla som hade ståplatser. Filtar, sovsäck, mat & kläder låg överallt. Vissa hade köat i fem dagar, trots kylan!
Anledningen till att det står mitt efternamn & inte förnamn är att min syrra också var där, fast hon har ju ingen blogg som hon anväder så det fick vara min där.
Tom spelade lite keyboard också ;) & så spelade han ju på det där brinnande pianot på Zoom Into Me, men ingen av oss hade tänkt att ta kort där, vilket vi ångrar nu haha.
Georg
Tvillingarna
Min man.
Haha skoja bara ;) Nej men seröst han friade faktiskt.
Okej jag ska lägga av :D
Vi lyckades inte ta någon bra bild på Gustav, han satt ju där uppe gömd bakom trummorna, syrran försökte ta några bilder men failade.
Dagen kommer aldrig glömmas, ända sen torsdags har jag bara drömt om killarna i det där bandet. Hemska, lyckliga, konstiga & läskiga drömmar. Haha, skulle jag berättade skulle ni ramla baklänges av skratt.
Nej nu ska jag försöka ta fram boken & plugga lite, lyckas jag inte jag dricka en kopp te eller något & försöka igen senare, puss puss!
Tänkte iallafall ladda upp några bilder från konserten, fast det blir inte många eftersom alla vi tog var hur suddiga som helst. Kameran är ju som den är + att vi (jag&syrran) inte är så bra fotografer, haha.
Själv hade jag glömt kameran helt nästan, jag var så inne i det där att jag inte tänkte på något annat. Men syrran försökte iallafall ta bilder & filma, inte för att bilderna & filmerna blev lyckade men huvudsaken är att det finns något vi kan titta på & tänka tillbaka på hur underbart det var.
Som sagt så stod vi i fel kö först, där stod alla som hade ståplatser. Filtar, sovsäck, mat & kläder låg överallt. Vissa hade köat i fem dagar, trots kylan!
Anledningen till att det står mitt efternamn & inte förnamn är att min syrra också var där, fast hon har ju ingen blogg som hon anväder så det fick vara min där.
Tom spelade lite keyboard också ;) & så spelade han ju på det där brinnande pianot på Zoom Into Me, men ingen av oss hade tänkt att ta kort där, vilket vi ångrar nu haha.
Georg
Tvillingarna
Min man.
Haha skoja bara ;) Nej men seröst han friade faktiskt.
Okej jag ska lägga av :D
Vi lyckades inte ta någon bra bild på Gustav, han satt ju där uppe gömd bakom trummorna, syrran försökte ta några bilder men failade.
Dagen kommer aldrig glömmas, ända sen torsdags har jag bara drömt om killarna i det där bandet. Hemska, lyckliga, konstiga & läskiga drömmar. Haha, skulle jag berättade skulle ni ramla baklänges av skratt.
Nej nu ska jag försöka ta fram boken & plugga lite, lyckas jag inte jag dricka en kopp te eller något & försöka igen senare, puss puss!
Haha, klockrent! ~
Kolla på den här videon, ni som inte har sätt den. Så jävla klockren!
En lite detalj som jag fastnade på bara: Emopopparna? Haha, vafan var det där för beskrivning?
En lite detalj som jag fastnade på bara: Emopopparna? Haha, vafan var det där för beskrivning?
4/3-10 ♥ ~
- Den bästa dagen i mitt liv.
Vaknade vid 10-tiden. Eftersom vi fick lov att vänta på att mamma skulle komma hem så kom vi inte härifrån förrän 15:30-16:00. (Vi hade sittplatser, så det var ändå ganska lungt). Var skit nervös hela vägen till Stockholm.
När vi hade kommit fram var vi utsvultna, vi hade inte fått i oss något på hela dagen. Vi käkade lite fort på donken, sen stack vi iväg. Då var klockan över 18:00, vet inte riktigt men typ, kollade inte på klockan. Vi visste inte vart vi skulle, det var många människor & alla sprang åt olika håll utanför Globen. Men vi såg en kö, så vi gick & ställde oss där ihopp om att det är rätt.
Efter ungefär en kvart så tänkte vi nej, det här kan inte stämma, här ska vi inte vara. Det var fullt med sovsäckar, filtar, kuddar osv. runt omkring oss, alltså hade alla ståplatser. Då kom jag att tänka på ett e-mail jag hade fått angående biljetterna, där stod det om olika entren & så, & på vår biljett stod det "Entré 6". Vi stod på entré 3 -.- Haha så vi fick gå till sexan, där var kön inte alls så lång. Så stod vi där hur länge som helst kändes det som & frös nästan ihjäl - det var så jävla kallt! Tappade känseln i hela kroppen typ. Nästan alla hoppade som galningar för att bli lite varma, men det hjälpte inte.
När vi hade köat rätt länge blev vi insläppta i värmen. Vi sprang till våran sektion, tog våra platser & väntade.
Det var inte alls så många människor som jag trodde. & Globen var inte så stort som jag trodde, men det var häftigt iallafall. Vi hade även mycket bättre platser än vi trodde! Såg ju jätte tydligt, även om vi hade beställt biljetterna ganska sent, där hade vi tur!
Konserten skulle börja 19:30, men självklart var det inte så. Det började mycket senare, när exakt vet jag inte.
Tokio Hotel var mycket, mycket, mycket bättre live. Dom var helt underbara. Känslan var obeskrivlig, jag kunde inte fatta att jag satt & tittade på dom. Georg & Tom som hoppade fram ur den där kulan eller vad den nu var som dom kom ut ur, & så Gustav ganska högt uppe med sina trummor. & sist men absolut inte minst - Bill. Det var seriöst helt sjukt, fick värsta chocktillståndet när jag såg honom/dom. I ungefär 2,5 år har jag längtat efter den här dagen, & nu var den här. Det kändes så overkligt!
Jag måste säga att publiken sög. Eller iallafall våran sida, dom med ståplatser var faktiskt bra, & dom som satt på andra siden & i mitten. Men på vår sida så var det typ bara jag&min syrra&några få tjejer till som verkligen skrek/sjöng & ja, gjorde lite allt möjligt, haha...
Jag glömde bort kameran helt, var för koncentrerad på killarna på scenen. Men min syrra hade filmat & tagit lite kort, även fast alla blev jätte dåliga. Vi har en dålig kamera & ljuset där inne gjorde så att bilderna blev ännu sämre. Men för oss räcker det med att se en bild, hur suddig den än är, och tänka tillbaka på när den togs.
När Bill tackade oss så mycket & visade hus glad han blev över att vi fanns där, över att vi gjorde så att dom fick göra det dom älskade att göra mer än något annat - att stå på scen. Han tackade oss för att vi stod ute i kylan i väntan på att få se dom. Man tog det faktiskt personligt! Då tänkte man att allt man gjort var värt det. Jag&min syrra har faktiskt kämpat ganska mycket för dom där biljetterna (lång historia). Vi höll flera gånger på att ge upp & skita i konserten helt, men bara några sekunder senare insåg vi vilken idiotisk idé det var.
Jag kan inte beskriva känslan vi hade i ord, det är helt omöjligt. Efter att ha sätt killarna live så växte deras kärlek mer&mer&mer. Jag förstår om jag låter för överdriven & desperat, men ni anar inte vad det bandet har gjort för mig. Hur mycket dom har hjälpt mig, utan att ens veta om det (rätt sjukt tycker jag, haha). Det bandet är inte ett band, dom är... ja, jag vet inte. Men sagofigurer är dom inte längre iallafall, för nu har man ju sätt dom. Nu är dom verkliga. Nu är dom ännu bättre än sagofigurer!
Tokio Hotel har verkligen olika "sorters" fans. På konserten fanns det barn, ungdomar, vuxna & gamlingar. Det fanns emos, fjortisar&hippies. Det fanns utlänningar & svenskar. När vi köade hörde vi folk snacka på tyska, norska, finska, danska, israelska till och med. Det är helt sjukt, vad bandet har lyckats.
Någontingt jag störde mig riktigt mycket på var fjortisarna som satt några rader framför oss. Vissa satt och smsa. Smsa, okej? Dom satt och smsa på en Tokio Hotel konsert, hur sjukt är inte det? Vissa satt & tog kort på varandra, istället för att ta kort på bandet. Vissa satt där helt sten, som om dom satt på bio. Seriöst, en hade till och med popcorn med sig. Jag sjöng & skrek extra mycket för att få liv på dom, men nej, då fick jag bara massa bitchblickar. Jävla puckon, det är en konsert vi sitter på, inte en biograf!
Haha okej, det här inlägget blev lite långt. Men den här dagen går helt enkelt inte att beskriva. Det var helt otroligt. & det ska göras om.
(Bilderna var så dåliga att jag inte orkar ladda upp dom, ska försöka sova nu. Har sjukt ont i halsen, känns som om mitt huvud kommer att spricka & jag mår jätte illa. Behöver verkligen vila ut!)
Bjuder istället på en bild på underbara Bill. ♥
UPPDATERING: PS. Det där med att sjunga By Your Side i slutet blev inte av. Jag visste ju det redan från början, men det hade faktiskt varit riktigt kul. Men några gula&blå balonger blev iallafall kastade av dom som hade ståplatser (inte för att balongerna kom fram till scenen men, haha...) & sen var dom som stod upp så duktiga att dom gjorde det där med Hey You, dom stampade med fötterna/klappade med händerna & klappade på Bill. Man såg det ganska tydligt från min plats, Bill såg iallafall glad ut ^^
Vaknade vid 10-tiden. Eftersom vi fick lov att vänta på att mamma skulle komma hem så kom vi inte härifrån förrän 15:30-16:00. (Vi hade sittplatser, så det var ändå ganska lungt). Var skit nervös hela vägen till Stockholm.
När vi hade kommit fram var vi utsvultna, vi hade inte fått i oss något på hela dagen. Vi käkade lite fort på donken, sen stack vi iväg. Då var klockan över 18:00, vet inte riktigt men typ, kollade inte på klockan. Vi visste inte vart vi skulle, det var många människor & alla sprang åt olika håll utanför Globen. Men vi såg en kö, så vi gick & ställde oss där ihopp om att det är rätt.
Efter ungefär en kvart så tänkte vi nej, det här kan inte stämma, här ska vi inte vara. Det var fullt med sovsäckar, filtar, kuddar osv. runt omkring oss, alltså hade alla ståplatser. Då kom jag att tänka på ett e-mail jag hade fått angående biljetterna, där stod det om olika entren & så, & på vår biljett stod det "Entré 6". Vi stod på entré 3 -.- Haha så vi fick gå till sexan, där var kön inte alls så lång. Så stod vi där hur länge som helst kändes det som & frös nästan ihjäl - det var så jävla kallt! Tappade känseln i hela kroppen typ. Nästan alla hoppade som galningar för att bli lite varma, men det hjälpte inte.
När vi hade köat rätt länge blev vi insläppta i värmen. Vi sprang till våran sektion, tog våra platser & väntade.
Det var inte alls så många människor som jag trodde. & Globen var inte så stort som jag trodde, men det var häftigt iallafall. Vi hade även mycket bättre platser än vi trodde! Såg ju jätte tydligt, även om vi hade beställt biljetterna ganska sent, där hade vi tur!
Konserten skulle börja 19:30, men självklart var det inte så. Det började mycket senare, när exakt vet jag inte.
Tokio Hotel var mycket, mycket, mycket bättre live. Dom var helt underbara. Känslan var obeskrivlig, jag kunde inte fatta att jag satt & tittade på dom. Georg & Tom som hoppade fram ur den där kulan eller vad den nu var som dom kom ut ur, & så Gustav ganska högt uppe med sina trummor. & sist men absolut inte minst - Bill. Det var seriöst helt sjukt, fick värsta chocktillståndet när jag såg honom/dom. I ungefär 2,5 år har jag längtat efter den här dagen, & nu var den här. Det kändes så overkligt!
Jag måste säga att publiken sög. Eller iallafall våran sida, dom med ståplatser var faktiskt bra, & dom som satt på andra siden & i mitten. Men på vår sida så var det typ bara jag&min syrra&några få tjejer till som verkligen skrek/sjöng & ja, gjorde lite allt möjligt, haha...
Jag glömde bort kameran helt, var för koncentrerad på killarna på scenen. Men min syrra hade filmat & tagit lite kort, även fast alla blev jätte dåliga. Vi har en dålig kamera & ljuset där inne gjorde så att bilderna blev ännu sämre. Men för oss räcker det med att se en bild, hur suddig den än är, och tänka tillbaka på när den togs.
När Bill tackade oss så mycket & visade hus glad han blev över att vi fanns där, över att vi gjorde så att dom fick göra det dom älskade att göra mer än något annat - att stå på scen. Han tackade oss för att vi stod ute i kylan i väntan på att få se dom. Man tog det faktiskt personligt! Då tänkte man att allt man gjort var värt det. Jag&min syrra har faktiskt kämpat ganska mycket för dom där biljetterna (lång historia). Vi höll flera gånger på att ge upp & skita i konserten helt, men bara några sekunder senare insåg vi vilken idiotisk idé det var.
Jag kan inte beskriva känslan vi hade i ord, det är helt omöjligt. Efter att ha sätt killarna live så växte deras kärlek mer&mer&mer. Jag förstår om jag låter för överdriven & desperat, men ni anar inte vad det bandet har gjort för mig. Hur mycket dom har hjälpt mig, utan att ens veta om det (rätt sjukt tycker jag, haha). Det bandet är inte ett band, dom är... ja, jag vet inte. Men sagofigurer är dom inte längre iallafall, för nu har man ju sätt dom. Nu är dom verkliga. Nu är dom ännu bättre än sagofigurer!
Tokio Hotel har verkligen olika "sorters" fans. På konserten fanns det barn, ungdomar, vuxna & gamlingar. Det fanns emos, fjortisar&hippies. Det fanns utlänningar & svenskar. När vi köade hörde vi folk snacka på tyska, norska, finska, danska, israelska till och med. Det är helt sjukt, vad bandet har lyckats.
Någontingt jag störde mig riktigt mycket på var fjortisarna som satt några rader framför oss. Vissa satt och smsa. Smsa, okej? Dom satt och smsa på en Tokio Hotel konsert, hur sjukt är inte det? Vissa satt & tog kort på varandra, istället för att ta kort på bandet. Vissa satt där helt sten, som om dom satt på bio. Seriöst, en hade till och med popcorn med sig. Jag sjöng & skrek extra mycket för att få liv på dom, men nej, då fick jag bara massa bitchblickar. Jävla puckon, det är en konsert vi sitter på, inte en biograf!
Haha okej, det här inlägget blev lite långt. Men den här dagen går helt enkelt inte att beskriva. Det var helt otroligt. & det ska göras om.
(Bilderna var så dåliga att jag inte orkar ladda upp dom, ska försöka sova nu. Har sjukt ont i halsen, känns som om mitt huvud kommer att spricka & jag mår jätte illa. Behöver verkligen vila ut!)
Bjuder istället på en bild på underbara Bill. ♥
UPPDATERING: PS. Det där med att sjunga By Your Side i slutet blev inte av. Jag visste ju det redan från början, men det hade faktiskt varit riktigt kul. Men några gula&blå balonger blev iallafall kastade av dom som hade ståplatser (inte för att balongerna kom fram till scenen men, haha...) & sen var dom som stod upp så duktiga att dom gjorde det där med Hey You, dom stampade med fötterna/klappade med händerna & klappade på Bill. Man såg det ganska tydligt från min plats, Bill såg iallafall glad ut ^^
FUCK!! ~
JÄVLA SKIT! Seröst, jag/min syrra har så jävla otur! Jag fattar inte, det är fan läskigt...
Alltså, vi är inte direkt dom som vinner tävlingar bland typ 10 000 andra TH fans. Jag & hon var med i två tävlingar & förlorade såklart på båda (meet n' greet på Globen med Kenza & Mirre). Men det har ju liksom alltid vart så, vi vinner aldrig. Det är inte det jag är arg för. Igår så läste min syrra på Kenzas & Mirres Tokio Hotel Tour blogg att det var en tävling i Norge där man kunde vinna gratis konsertbiljetter, & hon deltog bara för skojs skull. Hon var liksom säker på att hon inte skulle vinna. Men så får hon mail från Mirre som berättar att hon har vunnit & ska hämta biljetten på ett hotell i Oslo - idag klockan 14:00 (klockan är nu 14:37). Hon van fucking tävlingen! Hon får ta med sig en till, vilket skulle bli jag... om vi hade haft skuts, vill säga. Vi skulle inte ens ha hunnit. Men fatta, hon har liksom vunnit tävlignen, den enda tävlingen som vi inte kan delta i, hon gjorde liksom bara för skojsskull!
Jag får seriöst damp.
Aja, det hade väl vart värre om det var meet n' greet. Då hade jag dampat - på riktigt. Haha, jag skulle fan springa till Oslo.
(Hon (min syster) måste bara skicka ett svar till Mirre, sen får hon biljetterna. Men hon ska ju såklart inte skicka, vi kan ju inte åka.)
Alltså, vi är inte direkt dom som vinner tävlingar bland typ 10 000 andra TH fans. Jag & hon var med i två tävlingar & förlorade såklart på båda (meet n' greet på Globen med Kenza & Mirre). Men det har ju liksom alltid vart så, vi vinner aldrig. Det är inte det jag är arg för. Igår så läste min syrra på Kenzas & Mirres Tokio Hotel Tour blogg att det var en tävling i Norge där man kunde vinna gratis konsertbiljetter, & hon deltog bara för skojs skull. Hon var liksom säker på att hon inte skulle vinna. Men så får hon mail från Mirre som berättar att hon har vunnit & ska hämta biljetten på ett hotell i Oslo - idag klockan 14:00 (klockan är nu 14:37). Hon van fucking tävlingen! Hon får ta med sig en till, vilket skulle bli jag... om vi hade haft skuts, vill säga. Vi skulle inte ens ha hunnit. Men fatta, hon har liksom vunnit tävlignen, den enda tävlingen som vi inte kan delta i, hon gjorde liksom bara för skojsskull!
Jag får seriöst damp.
Aja, det hade väl vart värre om det var meet n' greet. Då hade jag dampat - på riktigt. Haha, jag skulle fan springa till Oslo.
(Hon (min syster) måste bara skicka ett svar till Mirre, sen får hon biljetterna. Men hon ska ju såklart inte skicka, vi kan ju inte åka.)
SPRID VIDARE, TH-FANS! ~
“DETTA ÄR VIKTIGT FÖR ER TH-FANS! Efter TH-konserten ska vi sjunga “by your side”, en av Tokio Hotel’s finaste låtar, för att på ett sätt “ge tillbaka” och visa uppskattning. Sprid runt detta på bloggar osv. Och sprid även runt det i kön när ni är där. Detta gäller båda konserterna (STHLM & GBG). Denna fanaktion är alltså efter att killarna sprungit ut från scenen och det är ännu oklart hur vi ska få igång det. Förhoppningsvis hinner vi komma överens om något sorts tecken (som ett stort lakan i en färg) och lyckas få igång hela publiken. Grymt va? För att vi ska lyckas måste dethär spridas överallt. KOM IGEN NU!”
Även:
Fanaktioner i Sverige - Båda konserterna:
1. Klappa/Stampa i takt och peka mot Bill under Hey Du/Hey You
2. Kasta gula och blå ballonger under Forever Now/Für Immer Jetzt
3. Sjunga “By Your Side” när killarna lämnat scenen. - som sagt ovan
Six days left... ~
... and I still can't believe it.
Något kommer gå fel. Jag lovar, det här kommer inte bli av. Min vanliga tur, jag längtrar sönder till något & några dagar innan så får jag reda på att det inte kommer hända.
Händer det den här gången, ja, då vet jag inte hur jag skulle reagera.
Bills 1000000 frisyrer ~
Okej jag överdrev där, men Bill är verkligen en sån som tröttnar fort & måste byta frisyr, känner många såna människor men han är ändå "värst", haha;
2003:
13 år gammal. 
2005:
15 år gammal.
Klippte sig & lät luggen växa.
2006:
16 år gammal.
Längre hår + klippte upp det.
2007:
17 år gammal.
Längre hår + vita slingor.
2007:
18 år gammal.
Längre hår.
2009:
19 år gammal.
Längre hår + färgat svart.
2009:
19 år gammal.
Skaffade vita dreads till underhår. 
2010:
Rakade sidorna + tagot bort dreadsen. 
Nuförtiden har han mest bakotslickat, men det är fortfarande samma klippning som ovan. 
Så, nu till frågan, Vilken var eran favorit frisyr? Min är nog... den på år 2006, när han var 16 år gammal. En av dom gillar jag inte alls, den på år 2005, när han var 15 år. Håret var jävligt fult, måste jag säga.
Tokio Hotel ft. Kerli - Strange ~
Jagärkär!
A freak of nature
Stuck in reality
I dont fit the picture
Im not what you want me to be
Sorry
A freak of nature
Stuck in reality
I dont fit the picture
Im not what you want me to be
Sorry
♥♥♥♥♥♥♥
UPPDATERING: Är det bara jag som inte ser Bills piercing i bröstvårtan? Har han tagit bort den eller? Känner mig lite efter här! Men man kan ju hoppas att han har bestämt sig för att inte ha den, piercings på bröstvårtor är bara... fult?
Automatic parody ~
Hahaha, den här är så jävla kul! Såg den för ganska längsen, men nu hittade jag den igen. Första gången jag såg den skrattade jag så mycket att jag grät!
"Where did I leaaaave my lenseees"
Jag gillar faktiskt låten, det var ganska bra om man tänker efter ;)
UPPDATERING: Lelle skickade länk till den här videon, haha den är också rätt rolig.
Fast det är Lady GaGa - Bad Romance parody
"Where did I leaaaave my lenseees"
Jag gillar faktiskt låten, det var ganska bra om man tänker efter ;)
UPPDATERING: Lelle skickade länk till den här videon, haha den är också rätt rolig.
Fast det är Lady GaGa - Bad Romance parody
Bill, inte så lycklig som man tror... ~
Det blev ingen skola för mig idag. Mår ännuy sämre än igår. Jahap, då får jag väl redovisa på engelskan en annan dag, hoppas jag. Jag vill ju ha ett betyg i engelska också ;)
Läste nyss en intervju med Bill. Blev faktiskt tårögd & var nära på att börja grina. Han har fått mycket sämre självförtroende än förut. Bill, som hade världens bästa självförtroende... Han var ganska deppig, typ. Visst är han också människa och kan vara ledsen ibland, som vi andra, men han brukade liksom inte berätta så mycket om det för media. Fast nu sa han att han nästan inte orkade mer, han har funderat på att lämna bandet (men självklart ändrat sig efteråt). Han tycker att det kan vara för jobbigt med alla skrikande fans, och jag förstår honom. Hur kul är det att aldrig kunna vara ifred? Att inte ens kunna gå ut och schoppa utan massa livvakter och skrikande tjejer efter sig? Jag skulle aldrig ha klarat det. Stackars Bill, (och alla andra som har det så) måste jag säga. Fast självklart så är ju det konsekvenserna om man ska vara känd. Man offrar sitt privatliv för det man älskar! 
"VI HATAR TOKIO HOTEL" eh... tare' lungt va? ~
Det är ett band. Presic Som Linking Park, Slipknot, Jonas Brothers och alla andra band. Gillar du inte deras musik? Lyssna inte på dom. Gillar du inte deras utseénden? Kolla inte på dom. Är det så svårt? Haha jag har inte damp om det verkar så, men jag blir så irriterad. Blev inbjuden till en såndär grupp på facebook, den heter "VI SOM HATAR TOKIO HOTEL" Haha har dom gjort en grupp om det nu också? Jag gick in där och kollade bara för att, & så såg jag kommentarerna. "Gay, gay, gay!" "Emoooo!" Vadå tror dom att Bill är homosexuell för att han sminkar sig? Men Marilyn Manson då? Han har ju fan hur mycket mer smink än Bill som helst, han har linser & rakar ögonbrynen!
Jag tror att det är så mycket skitsnack om det enligt mig underbara bandet Tokio Hotel för att bara ha något att snacka skit om. Folk vill bara snacka skit, babbla på. Därför ska man inte ta åt sig vad folk säger. Det är inte så att jag gör det, alltså jag blir inte direkt ledsen när någon säger "tokio hotel suger", jag bara stör mig på folk som gillar att snacka skit. Dom har i stort sätt inget liv :)
Jag kan inte lyssna på Marilyn Manson. Jag tycker att hans musik är hur jävla dåligt som helst. Jag tycker att han är läskig. Han är inte direkt... fin. (inte för att jag tror att det är meningen då) Men för det går jag inte &... gör som Tokio Hotel-hatare gör! Liksom man kan ju ta det lite lungt! Haha, det är ju fan bara ett band!
En väldigt gammal bild på mina älsklingar, togs typ år 2006.
Haha den här är också gammal, 2007 typ. Hur kan ni se honom så hemsk?
Snacka om att folk tycker olika.
Många kill-kändisar sminkar sig. Är det lika mycket skitsnack om dom? Pete har fru&barn, men han sminkar sig fortfarande. Han är liksom inte homo för det!
& på tal om TH, jag såg en modevisning som Bill hade gjort nyss. Han var sås nygg så jag dog :)
ville bara säga det liksom.
Jag tror att det är så mycket skitsnack om det enligt mig underbara bandet Tokio Hotel för att bara ha något att snacka skit om. Folk vill bara snacka skit, babbla på. Därför ska man inte ta åt sig vad folk säger. Det är inte så att jag gör det, alltså jag blir inte direkt ledsen när någon säger "tokio hotel suger", jag bara stör mig på folk som gillar att snacka skit. Dom har i stort sätt inget liv :)
Jag kan inte lyssna på Marilyn Manson. Jag tycker att hans musik är hur jävla dåligt som helst. Jag tycker att han är läskig. Han är inte direkt... fin. (inte för att jag tror att det är meningen då) Men för det går jag inte &... gör som Tokio Hotel-hatare gör! Liksom man kan ju ta det lite lungt! Haha, det är ju fan bara ett band!
En väldigt gammal bild på mina älsklingar, togs typ år 2006.
Haha den här är också gammal, 2007 typ. Hur kan ni se honom så hemsk?
Snacka om att folk tycker olika.
Många kill-kändisar sminkar sig. Är det lika mycket skitsnack om dom? Pete har fru&barn, men han sminkar sig fortfarande. Han är liksom inte homo för det!
& på tal om TH, jag såg en modevisning som Bill hade gjort nyss. Han var sås nygg så jag dog :)
ville bara säga det liksom.
Ingen TH-konsert i Stockholm för mig ~
I det här läget hade jag typ... dött? Seriöst, jag skulle inte bli förvånad om jag hade dött. (kan man bli förvånad när man är död?) Haha, nej nu ska jag sluta tönta mig. Nej alltså jag kommer att se Tokio Hotel, men inte i Stockholm. Det är nämligen en överraskning som väntar mig...
Just nu sitter jag & kollar lite i Tokio Hotels hemsida. Ni som har vart där & kollat, tycker ni också att "Bill's Gallery" är helt retard typ? Det är skit konstigt. Bilderna ba typ flyter runt så kan man knappt klicka på dom, så fort man ska klicka på en bild så flyttar den iväg. Haha, aja jag tänkte bara berätta att det antagligen inte blir nån konsert för mig i Stockholm.
Nu ska jag gå & glo på TV, & imorgon lovar jag att försöka plugga :)
Just nu sitter jag & kollar lite i Tokio Hotels hemsida. Ni som har vart där & kollat, tycker ni också att "Bill's Gallery" är helt retard typ? Det är skit konstigt. Bilderna ba typ flyter runt så kan man knappt klicka på dom, så fort man ska klicka på en bild så flyttar den iväg. Haha, aja jag tänkte bara berätta att det antagligen inte blir nån konsert för mig i Stockholm.
Nu ska jag gå & glo på TV, & imorgon lovar jag att försöka plugga :)
